LaBrie

 

I lördags var det 6 månader sedan Neo lämnade jordelivet och flyttade till hundhimlen. Än idag så fäller jag någon tår nu och då. Det finns inte ord som kan beskriva saknaden och tomrummet. Min älskade, vackra svarte följeslagare.

Saknar den mjuka pälsen, de pussvänliga mungiporna och de fantastiskt snälla ögonen. Saknar hans värme i sängen och mysstunderna på mornarna. Att lägga sig på golvet bredvid honom och bara kramas. Ja, jag saknar till och med tjatandet på promenaderna då han vägrade lyssna för att det "luktade så gott". Jag saknar allt och han kommer alltid vara med mig i hela mitt liv även fast han inte längre finns här fysiskt.

 

Världens bästa hund, hoppas du vilar i frid och har det bättre än bäst för det är du värd alla dagar i veckan, alla minuter om dan i all evighet!