Idag har jag och Vidar varit och gått ett viltspårprov i öppenklass. Hunden spårade bra i vanlig ordning men fick problem på 4 sträckan och efter återgången, någonting hade passerat spåret och han ville hela tiden gå upp i skogen åt andra hållet. Detta slutade med att domaren fick hjälpa oss två gånger ner på spåret igen och då kan han heller inte sätta något pris. Tyvärr. Så typiskt, han spårar så bra annars och så har man otur med en sån grej men jaja, bara ta nya tag.
Just nu har jag 6 hästar på gården men ingen av dem är min. Haha. Och en annan rolig sak är att av dessa sex hästar så är det bara en som rids. En av hästarna är heltidspensionär och en är bara 1 år gammal men de andra rids väl den övriga tiden på året i alla fall.
De hästar som är på gården är:
En nordis
Två tinkrar
En islänning
Ett halvblod (import holland)
Och så Daim
(Alla är valacker!)
En salig blandning, som vanligt, men det är roligt.
Jag hoppas att La Brie och Bella ska kunna få komma hem i helgen, ska prata med Monica idag och höra hur det går med semi och veterinärkontroller och vad planen är.
Minns ni att jag var sugen att betäcka med Floricello ifjol men valde bort honom pga. hans ringa ålder. Men det har visat sig vara ett dumt val. Inte för att jag är missnöjd med Bella eller hennes far Zuidenwind men jag tror Floricello kommer bli väldigt dyr att betäcka med framöver. Hingsten presterar hela tiden och har hittills lämnat mycket fina avkommor.
Igår gick han femårskvalet i falsterbo och får många hyllnigar efter sin överlägsna seger.
I veckan har jag och Vidar verkligen tränat. I söndags gick vi ett viltspår så även igårkväll. Förutom det så har vi klickertränat varje dag och då för att försöka få till inlevereringarna vid apporteringen och jag säger bara "Klicker is the shit". Jag fattar inte hur det kan funka men oj vad bra det funkar och vad fort han fattar vad han ska göra. Jag har aldrig använt klicker förut och jag har varit lite skeptisk mot det och inte tyckt att det ska behövas men jag är inte sämre människa än att jag kan ändra mig.
Ikväll ska vi till uppfödaren och träna lite apportering och träffa ett kullsyskon som är här från Gällivare. Förutom det ska vi såklart titta på de små söta valparna som nu är runt 5 veckor.
Bild på Vidar i den åldern. Sötare än sötast.
På söndag ska vi utställning.
Vidar är gladare och piggare än aldrig förr och han verkligen älskar livet. Han springer och hoppar och vill göra saker hela tiden. Han är så himla fin och jag älskar honom så hälften vore nog.
Det var inga konstigheter med Dakhar, han gick igenom besiktningen utan anmärkning. Frisk och fräsch.
Senare på kvällen igår tog vi en härlig ridtur tillsammans med Camilla och Daim. För att hålla insekterna borta gäller det att hålla lite tempo så det blev många långa galopper över ängarna. Livskvalité!
La brie var inte dräktig denna gång heller. Vi funderar på om det är för att hon har föl vid sidan som det inte tar för något annat fel kan de inte hitta, allt ser ut som det ska och bakterieproverna är bra. Ibland finns det ston som inte är mottagliga när de har föl vid sidan. De provar nu att byta hingst och ser vad som händer, skulle hon då bli dräktig så var det väl hingsten hon inte passade ihop med :)
De har nu iaf valt en hingst som heter Spitfire Z och det är en ren hopphingst och endast 4 år. De hade väl egentligen velat ta någon dressyrhingst men av kostnadsskäl väljer de att vara kvar på samma stuteri vilket är förståeligt. Han ska iaf ha väldigt bra galopp så det blir nog bra iaf. Han har fin stam bakåt på båda sidorna så även om han är ung så ska han ha fina gener att ärva ner, förhoppningsvis.
Dakhar har känts riktigt fin sen semestern, jag tror han tyckte det var skönt med lite vila. Och trots två veckors vila har han inte varit stel eller så, det är bra att gå på bete. Idag åker vi och tränar en sista gång. På torsdag ska han besiktas och på söndag åker han.
Oj, vad jag kommer sakna honom. Fina Dakhar. Trots det är jag så inställd på detta nu så det känns inte allt för jobbigt, inte just nu iaf. Hur som helst så har jag ju vetat detta sedan han kom eftersom jag inte köpt honom och då vet man att det inte kommer vara för alltid. Meeen, ändå kommer jag sakna honom och nån tår kommer jag fälla på söndag.
Hej och välkommen till min blogg!
Den här bloggen handlar om mig och mitt liv som heltidsarbetare och "farmansvarig". För tre år sedan lurade jag ut min älskade sambo till ett liv på farmen. Alla dar känns det inte så genomtänkt, speciellt inte när räkningarna ska betalas, men samtidigt är det ett underbart liv där hundarna får vara hundar, hästarna får vara hästar och människorna får vara människor.
Det är inte lätt alla dagar att få ihop tiden med jobb, familj, gård, hundar och hästar men det är ett underbart liv som aldrig är långtråkigt. Det finns alltid saker att göra, men det är också ett väldigt slitigt liv och jag kommer förmodligen åldras i förtid.
Men jag lever nu och jag lever bara en gång.
