Har varit dåligt med uppdatering sista dagarna men det har varit så himla dålig tillgång till internet och 3G-nät i Dalarna. Nu är vi iaf snart hemma, passerade Umeå för en stund sedan. Längtar hem till mina hästar och att få rida. Har inte ridit sen förra tisdagen, allt för många dar för min del. Inte blir ju suget mindre efter det fantastiska OS-silvret i fälttävlan. Vilken fantastisk ryttare hon är, Sara, och vilken fantastisk häst, Wega, är. Nästan så man blir sugen på att börja med fälttävlan! Grattis Sara, och tänk vilken skjuts detta kommer ge till fälttävlan i Sverige.
På lördag är tanken att jag och Dakhar ska göra vår första gemensamma start men tyvärr ser det mörkt ut nu då Luleå ridklubb är stängt pga misstänkt A2. De får provsvaren i slutet på veckan. Vi tränar på som vanligt tills dess och hoppas på att det inte är A2.
När jag åkte hade Dakhar lite träningsvärk pga mycket samlande och styrketränande galoppjobb men det bör ju ha lagt sig nu med några dagars vila. Blir nog att starta med tömkörning imorgon så han får jogga igång sig på volt och utan belastning.
Under tre dagar har nu materialet körts ut och det ser bra ut. Nu återstår bara att planera ut det ordentligt och sladda och sladda. Helt underbart! Nästa vecka ska jag ta premiärturen, längtar.
Imorgon åker vi till Dalarna och kommer hem på tisdag så onsdag om en vecka ska första ridningen ske på min, bara min, egna ridbana!!
Red ut tillsammans med Ingela igår och Dakhar hade ju vilat 3 dagar så han var rätt pigg och ville bara galoppera. Eller från början kändes han nästan lite slö men de var båda rätt så tittiga när vi gick genom byn. På en gård har de en självgående gräsklippare och de hatar verkligen denna. Nästan så de tror att det är något djur som ska anfalla dem. När vi hade börjat trava en bit så hoppade Dakhar till för en pinne som låg på marken, och han hoppade och småbockade så jag höll nästan på att åka av, var verkligen inte beredd på det :). Det är en riktigt glad herre som älskar att jobba, går inte att tro att han är 17 år gammal. Han gick väldigt bra annars men ville som vanligt den sista tiden mest galoppera, så fort vi skulle trava så började han galoppera. Han är så söt. På måndag åker vi till Karro och rider lektion, jippie!
På Neos yngre tid, innan han fick problem med allergin och innan han fick lungkatarr, så tränade och tävlade jag ganska mycket med honom bl.a. Viltspår. Han är godkänd viltspårhund och är väldigt duktig. Tyvärr har det inte blivit så mycket spår sista åren men igårkväll var jag faktiskt ute och drog ett spår till båda hundarna. Neos har fått ligga 12 timmar snart så vi ska åka så han får gå det nu på morgon. Vidar fick gå spåret igårkväll och han var duktig. Han var lite fundersam vad han skulle göra men spårade ändå och tog sig till slutet och hittade älgklöven. Han var väldigt stolt sen när han fick bära hem den. Måste dra ett till i veckan så han får en snabb upprepning.
Underbart, äntligen hemma. Det är skönt att åka bort ibland för att uppskatta det man har hemma. Och ännu gladare blir man när man kommer hem och världens bästa sambo har gjort klart vägen till Ridbanan, fönstret i stallet och dessutom välkomnar mig med en stor godisskål!
Ja, nu drar jag på en jobbresa till Makedonien några dagar så det blir inte så mycket bloggande alls skulle jag tro. Christoffer är hemma och tar hand om hundar och vatten till hästarna. Ja något mer uppdrag än så kan han nog inte få när det gäller hästarna. Han ser ju så klart om de ligger ner och är halvdöda men så mycket mer än så kan jag nog inte begära att han gör :) Som tur är har jag Ingela som kollar till hästarna lite, i övrigt är det vila för Dakhar och La Brie vilar ju över tiden så för henne blir det är ju ingen skillnad. Som vanligt är det skönt att komma bort någon dag men som vanligt är det också vemodigt och jobbigt. Jag hatar att lämna djuren om än bara för någon dag, alltid är det ju något som har hänt när man kommer hem igen. Jag har lite för mycket kontrollbehov som jag ibland önskar att jag kunde släppa lite på...men det är svårt.
Ikväll blev Zorros fötter verkade och Dakhars bakskor fick lite nya sömmar så de sitter några veckor till. Skona slits så på sommaren.
Efter detta åkte jag med Dakhar till Alvik och lånade en ridbana. Tränade ffa skänkelvikningar och förvändgalopp. Superduktig var han som vanligt. Ffa är han så lätt att åka med. Sadlade honom direkt utanför transporten. När vi skulle åka hem fick han beta lös vid transporten medan jag stängde fronturlastningen och öppnade bak. Världens snällaste och mest okomplicerade kille. Bryr sig inte om att han är någon annanstans utan beter sig som vanligt.
Glömde som vanligt att fota...
Idag har vi fått låna en harv och en sladd och ridbanan är både harvad och sladdad. Vi (Christoffer) ska sladda den några vändor till men annars börjar den se riktigt bra ut så om det inte blir något skitväder så kan nog materialet köras ut i nästa vecka. Vi har även idag lagt ned trummor i ett dike för att sedan lägga på lite gjord för att göra en övergång mellan två ängar. Förutom detta har även bror hjälpt oss att laga rören så att vattenkranen på baksidan funkar igen. En produktiv dag måste jag säga. Det tycker jag om :)
Nu är ju kanske inte den första bilden rättvis heller då den är tagen i dåligt ljus och konstig vinkel i boxen men man ser ändå att magen och överlinjen är bättre.
Idag blir det en ridtur tillsammans med Ingela och imorgon tänkte jag försöka ta oss till en ridbana.
Dakhar var pigg idag. Ville bara galoppera hela tiden och försökte sig till och med på en bockning. Idag kunde man verkligen inte tro att han är 17 år. Han har ju fått ta det lite lugnare i veckan efter helgkursen så nu har han verkligen vaknat till. Han har en bra grundkondis och det märks. Man både känner det och ser det. Tog kort på honom idag och det syns redan nu stor skillnad på honom i kroppen.
Han har även börjat fälla ur lite päls vilket är bra, han har typ haft vinterpäls. Har funderat på att raka honom då han nästan blir svettig av att bara skritta. Passet idag bestod av klättring och så gick vi rakt ut i skogen och lyfte på fötterna. Sedan blev han pigg så red längre än vad som var tänkt och tränade galoppfattningar på en äng så han var riktigt riktigt fin och lösgjord på slutet. Han fick också länga ut lite i galopperna så han var nöjd och glad sen :)
Tog en promenad med Neo direkt efter frukosten imorse. På vägen var jag bara tvungen att fota kossorna, de ser så roliga ut när de står på rad och är nyfikna. Sen gick vi i skogen, underbart men lite tystnad och skogsdoft. Neo älskar att gå i skogen. Bilden blev dock från ett kalhygge som vi passerade. Nu är vi på väg till hängnan och medeltidsdagarna.
Blir ingen ridning idag, regnet har öst ner tills nu men då hinner jag inte för jag ska på en middag. Nåja, alla har då fått komma in och torka lite och fått omvårdnad idag. Hoppas på bättre väder imorgon istället.
Nu är det nära. Ikväll har de kunnat planera ut matjorden på ridbanan. Vi håller nu bara på att få tag i en harv för att riva upp det lite innan vi sladdar och får till det sista. Men ett steg närmare är det iaf.
För övrigt har vi idag också sått in gräsmattan. En produktiv dag blev det.
Jag kommer inte ihåg om jag skrivit det tidigare men Zorro har fått en skötare för några veckor sedan. Det är en tjej här i byn och hon har nu satt igång honom och rider honom i stort sett varje dag. Han har varit lite busig och bockat lite men han verkar bara tycka det är kul. Han går framåt och hon har tom lyckats rida honom på ängen utan att han försöker äta hela tiden. Han är fortfarande tjock men han är nu mer jämntjock och har inte världens största gubbmage längre.
Han går med La brie och Hulda i hagen men har en betes reducerare så att han inte får i sig allt för mycket gräs.
Tog en bild igår på tjockrumporna, såg så kul ut när de stod bredvid varandra.
La Brie är ju också rätt tjock men hon får vara det, är ju inte varje år hon är gravid :)
Idag fick Dakhar en välförtjänt vilodag. Igår kväll var jag och Ingela ute och skrittade dem genom byn så de fick röra sig lite efter helgen. Imorgon har jag lånat Rune av Ingela och så ska en kompis låna Dakhar så ska vi rida ut på en tur. Sen ska jag faktiskt ut på en krogrunda med några arbetskamrater + några fd arbetskamrater. Inte ofta jag går ut men det ska faktiskt bli riktigt skoj.
Helgens träning var hur bra som helst. Det är många år sedan jag har kunnat rida så här ordentligt så många dagar i rad och verkligen känna att jag utvecklas. Söndag eftermiddag var jag helt slut, var tvungen att gå och lägga mig och sova några timmar när jag kom hem.
På fredagen tränade vi skänkelvikningar på hörnlinjen med galoppfattning i sista steget innan rakriktning. Vi red även lite bomarbete. Dakhar är lite rädd för bommar/hinder men bara han har gått över en gång så går det bra, så det gick att rida över i både trav och galopp.
Lördagen tränade vi långa skänkelvikningar på diagonalen samt förvändgalopp, först på båge och sedan på serpentiner. Båda dessa dagar gjorde vi mycket övergångar och halvhalter. I galoppen tränade vi på att samla och öka.
På söndagen red vi programridning, LA:3 som består av just långa skänkelvikningar och förvändgalopp på serpentiner. Här måste jag verkligen skärpa till mig och rida vägarna ordenltigt och framförallt utnyttja hörnpasseringarna. Vi var båda ganska trötta och det var väldigt varmt ute men det gick ändå väldigt bra och jag är mycket nöjd med helgen.
Dakhar är verkligen en klippa, han är så arbetsvillig och ambitös och gör allting rätt bara Jag gör rätt. Karro är riktigt fötjust i honom och även övriga deltagare tycker han är superfin. Jag är så glad att det blev att han kom till mig och nu känns det som att jag aldrig vill att han ska åka härifrån. Han är underbar!
Igår red jag Dakhar genom byn och bort till "långvägen". Tänkte att han behövde få komma ut i skogen ordentligt nu inför tre dagar på dressyrbanan. Trots bilar, släp, röjsågar, självgående gräsklippare mm mm så gick han framåt på långa tyglar utan att reagera nämnvärt på omgivningen. Travade och galopperade en bit på vägen så sammanlagt var vi ute drygt en timme. Den är lite hård vägen men väggrenen är bred och mjukare så den vägen är perfekt om man vill ligga och långgaloppera någon gång. Det enda som är lite störande är att skydden under bootsen vill till att glida upp i karleden. Ibland sitter de och ibland åker de upp. Nu har han ändå inte fått några skavsår av bootsen så jag tror inte det är någon fara men jag satt av några gånger och placerade om dem för att inte riskera något. De är så knäppt gjorda då de inte träs under hoven på något sätt och så är de i neopren så det är väl klart att de glider uppåt.
Idag är det hästfritt, eller ja, jag måste ju såklart se till dem ikväll och fylla vatten men jag ska iaf inte rida, för att vi ska på räkfrossa med Laponia. Laponia är alltså en båt som åker runt några timmar i skärgården medans man får äta från en räkbuffe och lyssna på någon underhållning. Nice. Och mycket nice att gör anågonting annat en kväll.
Men innan det ska lilla Vidar få sin 12-veckors vaccin. Djursjukhuset har Drop-in mellan 17-19 på torsdagar, en mycket bra idé av dem tycker jag. Sen ska Vidar vara hos min mamma under tiden vi är på båten.
Imorgon jobbar jag sista dagen innan semester. Jiho! Eller ja, det har blivit lite förändring i min semester. Skulle egentligen ha jobbat en vecka till innan 4 veckor ledigt men då jag måste åka på ett jobb i Makedonien min första semester vecka så är jag nu ledig veckan som kommer istället.
Men som sagt, hästfritt i kväll och sen väntar dressyrträning i dagarna 3. På lördagen har vi också lite teori och middag på kvällen, ska bli trevligt. Alltid trevligt att bara vara hästtjejer och umgås under en middag för att då får man prata huuur mycket häst man vill... och det älskar ju vi hästtjejer!
Efter några dagars vila försökte jag igår rida La Brie och det går väl men det är inte kul. Det tycker inte hon heller. Dessutom är hon så irriterad på insekterna. Det blir bara flams och ingenting. Det tar bara tid att hålla igång henne och det ger ingen av oss någon glädje. Så nu ställer jag av henne under sommaren och ser om jag kan hålla igång henne med lite markträning under veckorna när ridbanan är klar, bara för att hålla upp konditionen på henne inför fölningen.
Har börjat fundera lite på vad jag ska göra med henne när fölet är avvänjt nästa höst. Det är ju ingen idé att tro att det ska bli någon ridhäst av henne, jag har försökt i så många år nu och det är inte värt det. Hon vill inte och dessutom så börjar hon vara så gammal nu. Känner jag att jag har råd och tid så vill jag kanske behålla henne och ta något mer föl men som det känns nu så måste jag antingen låna ut henne eller sälja henne som avelssto. Det tar för mycket tid och kostar för mycket att ha henne ståendes hemma. Jag älskar hästen över allt annat men tyvärr har jag inte den ekonomiska möjligheten att ha hästar som jag inte kan använda till någon ridningen för det blir på bekostnad av min egen utveckling. Detta blir mer och mer klart för mig när jag nu faktiskt har en häst som gör allt man ber om och älskar att jobba. Bara på det lilla jag har ridit Dakhar så känner jag mig genast som en duktigare ryttare och att jag utvecklas. Min kärlek till La Brie har faktiskt gjort mig blind. Blind för vad hästägarskapet faktiskt kan ge mig. Jag har glömt detta efter så många år av fina hästar men som tyvärr inte har varit fullt ridbara av olika anledningar.
Tur det är över ett år kvar tills jag behöver bestämma mig för något och fram tills dess så ska jag glädja mig åt det kommande fölet. För bara det är kvar där i magen och lever så tror jag det kommer bli en kanonhäst och om det är så, så har ju faktiskt La Brie ändå gett mig något för framtiden även om hon inte kunde ge mig sig själv.
Ja, äntligen har vi kunnat börja göra klart ridbanan också. I helgen har brorsan och anlitad grävare fått ner lite dräneringsrör samt börjat planera ut matjorden. U-N-D-E-R-B-A-R-T!! Det skall göras klart i helgen och mätas så det är något så när rakt och platt. Sedan är det bara att köra ut materialet och det har jag kollat med leverantören och det ska finnas hemma så högst får man vänta någon dag på leveransen. Nu känns det så mycket bättre. Allt kommer bli så mycket enklare med en bra ridbana. Pappa ska sen hjälpa till att få dit någon belysning så hösten och vintern inte blir så tråkiga heller.
Jag sitter och kollar vilka tävlingar som finns kvar på säsongen. Hoppas kunna gör någon start med Dakhar innan säsongen är slut. Blir bara så irriterad på Bodens ridklubb, återigen har de en tävling med begränsade anmälningar på 40 starter. Det är ju helt stört, blir fullt direkt ju. Det är en av Norrbottens största anläggningar men de kan inte anordna, iaf, en ordentlig dressyrtävling på hela året.
Bytte bootsen i lördags mot en storlek större och de passade. Så fredag red jag en kortare runda nere på ängen, lördag tömkörde jag och igår var vi ute i skogen med Ingela och Rune. De funkar superbra! Jag tror faktiskt han tycker de är sköna då han igår var så "schwung-ig" i steget och helt lösgjord. Ingela var helt lyrisk över hans steg. Provade göra några travökningar och han bara flög fram. Han är så fantastisk fin denna häst och det är så kul att rida med ett leende varje gång. Jag vill bara rida hela tiden!
Inte trodde jag för en tid sedan att jag skulle ha min häst barfota och rida med boots men nöden har ingen lag och med tanke på att det verkar funka fint så är jag betydligt mer positiv till detta nu. Man är inte bättre än att man kan ändra sig och inte trodde jag väl heller för två år sen att jag skulle ha mina hästar på lösdrift men med facit i hand så är det det bästa jag gjort.
Fina Dakhar är nöjd att få gå ut i stora hagen med Rune igen.
Hej och välkommen till min blogg!
Den här bloggen handlar om mig och mitt liv som heltidsarbetare och "farmansvarig". För tre år sedan lurade jag ut min älskade sambo till ett liv på farmen. Alla dar känns det inte så genomtänkt, speciellt inte när räkningarna ska betalas, men samtidigt är det ett underbart liv där hundarna får vara hundar, hästarna får vara hästar och människorna får vara människor.
Det är inte lätt alla dagar att få ihop tiden med jobb, familj, gård, hundar och hästar men det är ett underbart liv som aldrig är långtråkigt. Det finns alltid saker att göra, men det är också ett väldigt slitigt liv och jag kommer förmodligen åldras i förtid.
Men jag lever nu och jag lever bara en gång.
