Igår höll ridturen på att sluta i katastrof. Det var lerigt och mjukt ute och jag och Camilla var på en ridtur. Dakhar har ju skor runt om + brodd så han fick ändå bra fäste så jag märkte inte av att det var så halt. Camillas häst (Dajm) är ju barfota så hon har ridbooots på som bara är broddade med nå små broddar som egentligen är till människoskor. Hur som så skulle vi galoppera lite och Dajm tjurade lite mot skänkeln så han klev utanför vägen på gräset och där halkar han på något sätt så han går omkull på sidan. Jag galopperar ju framför men vänder mig som tur om för att se var de tog vägen och ser då att Camilla hänger i en stigbygel! Hon hade fastnat med foten och Dajm har ställt sig upp men gick bara omkring lite. Jag skrittade tillbaka och bara pratade lugnt för att inte Dajm skulle bli laddad. Camilla är ju lugnet själv så hon bara låg där och pratade lugnande med honom. Han stannade och hon hann få ut foten. Pjuh... Jag hann bli riktigt rädd alltså.
Han hade på något sätt landat på hennes knä som hon kände av också men inget som är trasigt iaf. Gud, vilken tur alltså. Hade ju kunnat sluta hur illa som helst. Hon satt upp igen och vi red klart slingan, dock bara i skritt och trav. Hon var väldigt lerig men annars relativt oskadd.