...för den sista resan till Afghanistan. 12 veckor har gått och idag åker Christoffer tillbaka till Afghanistan. Han blir borta 4 veckor. Det är väldigt tråkigt och jag kommer sakna honom som bara den men samtidigt känns det så skönt att få ett avslut. Vetskapen om att det är sista gången är så befriande så istället för att gråta så skrattar jag denna gång. Och när han kommer hem blir det ytterligare ett glädjeämne och en nystart att få hämta hem den lilla valpen. Längtar!
Hej och välkommen till min blogg!
Den här bloggen handlar om mig och mitt liv som heltidsarbetare och "farmansvarig". För tre år sedan lurade jag ut min älskade sambo till ett liv på farmen. Alla dar känns det inte så genomtänkt, speciellt inte när räkningarna ska betalas, men samtidigt är det ett underbart liv där hundarna får vara hundar, hästarna får vara hästar och människorna får vara människor.
Det är inte lätt alla dagar att få ihop tiden med jobb, familj, gård, hundar och hästar men det är ett underbart liv som aldrig är långtråkigt. Det finns alltid saker att göra, men det är också ett väldigt slitigt liv och jag kommer förmodligen åldras i förtid.
Men jag lever nu och jag lever bara en gång.