Den här helgen har varit katastrofal. Jag har inte ens orkat blogga något. Kaoset som började på fredagen fortsatte på lördagen. De två valackerna från Boden kom på bete och vi släppte in dem med La Brie och Hulda. Det gick bra från början men på eftermiddagen hade de börjat jaga La Brie så hon var helt överstressad och svettig. Inte så bra för hennes föl! Det största problemet i allt var att jag ver helt själv hemma och skulle nu försöka få fast bodenhästarna för att kunna flytta dem till en egen hage. Det var många turer hit och dit och hästar här och hästar där men tillslut har det nu blivit så att bodenhästarna går själv, la brie och hulda själv och QZ och Zorro själv. Stackars Dakhar går i egen, liten (ler-)hage och jag hoppas han får skor på sig idag. Och jag hoppas också att han nu iaf ska kunna gå med La Brie och Hulda och att det ska gå bra. Dakhar är ju lugna gatan själv och gör nog ingen något illa, Hulda är så liten och föltuggar så fort någon tittar på henne och La Brie är också snäll så det borde gå bra tycker jag. Jag fattar inte vad det är med hästar, varför kan de inte bara vara snälla med varandra!?
Hej och välkommen till min blogg!
Den här bloggen handlar om mig och mitt liv som heltidsarbetare och "farmansvarig". För tre år sedan lurade jag ut min älskade sambo till ett liv på farmen. Alla dar känns det inte så genomtänkt, speciellt inte när räkningarna ska betalas, men samtidigt är det ett underbart liv där hundarna får vara hundar, hästarna får vara hästar och människorna får vara människor.
Det är inte lätt alla dagar att få ihop tiden med jobb, familj, gård, hundar och hästar men det är ett underbart liv som aldrig är långtråkigt. Det finns alltid saker att göra, men det är också ett väldigt slitigt liv och jag kommer förmodligen åldras i förtid.
Men jag lever nu och jag lever bara en gång.